– I’m not sure even Emmet knows about Emmet anymore. Something got a hold of him Tess, I don’t know what. There were times I’d wake up, we’d be anchored in the middle of the river and he would just be… gone. We saw incredible things. He started to think that they we were all connected. That all the magic out here came from one source.
— Russ Landry
Veckans avsnitt började starkt och hade god chanser till att bli det mest spännande avsnittet hittills. Scenen när Lena och Jonas smyger ombord på Exodus var det definitivt mer spännande än något annat i serien hittills och jag tycker det är ganska talande att den sekvensen gjordes utan snabba klipp och med en relativt stadig kamera.
Även om det var ganska förutsägbart att de fyra främlingarna hade mindre trevliga baktankar var det även ganska spännande att se hur de lurade sig ombord och invaggade våra huvudpersoner i falsk säkerhet. När ska tv-karaktärer lära sig att aldrig lita på främlingar som säger sig vilja väl? Det går ju aldrig bra.
Efter att Lena hittat sin pappa ombord på det främmande skeppet gick handlingen dock snabbt utför. Historien om att de fyra främlingarna var spöken som inte kunde lämna skeppet kändes inte speciellt nyskapande och vi har sett det förut, inte minst i filmen Pirates of the Caribbean. Efter det tappade avsnittet spänningen helt och man visste ju att våra huvudpersoner inte skulle bli fast på båten. Om de hade blivit det hade detta varit ett riktigt originellt grepp, men nu blev det ju naturligtvis inte så.
Lite hjärtknipande var det dock att se Lena gråta efter att ha blivit tvungen att förlora sin pappa en andra gång, men det räckte inte för att rädda avsnittet. Det blev till slut ett sämre avsnitt än vanligt. Lite synd efter en så lovande inledning.
Rating: 
