Efter en veckas uppehåll är nu Alcatraz tillbaka med ett av sina bästa avsnitt hittills. Denna veckan handlade det om Webb Porter, spelad av Rami Malek som har ett utseende som klippt och skuret att spela seriemördare. Passande nog är det just vad han gör i detta avsnitt. Allt är dock inte helt svart och vitt eftersom Webb är en djupt störd individ som definitivt behöver mer hjälp än straff.
Det är iallafall något som Dr. Lucy Sengupta, eller Banerjee som hon heter i nutid, tydligt ansåg första gången de träffades på 60-talet. Med hjälp av sin experimentella musikterapi hjälper hon honom att övervinna sin tinnitus som tydligen drivit honom till vansinne. Just den punkten kändes lite vag, men jag antar att den påminde honom om den traumatiska händelsen i hans barndom. Slutet var ju ganska poetiskt när han fick chansen att hjälpa henne genom att donera sitt blod. Det blev lite överdrivet dramatiskt när hon till slut slog upp ögonen, men jag vet inte om det kommer påverka serien särskilt mycket egentligen.
Jag hade tidigare inte direkt reflekterat över att Rebecca och Diego inte varit medvetna om att Hauser samlade in fångarna någonstans eller att Lucy inte låg på ett vanligt sjukhus, men nu vet de iallafall om det. Då kan förhoppningsvis handlingen i nutid gå framåt lite i nästa avsnitt. Nu vet de ju även att Lucy är en 63:a vilket kommer ge dem en hel del irriterade blickar från Hauser när det kommer på tal.
Nästa vecka verkar det vara dags för säsongsavslutning med ännu ett dubbelavsnitt. Jag hoppas inte att det betyder att tv-bolaget vill bli av med serien så fort som möjligt, jag har faktiskt börjat tycka om den även fast den går lite för sakta framåt. Förhoppningsvis kommer nästa veckas båda avsnitt bjuda på lite mer avslöjanden om vad som egentligen hände 1963.
Rating: 
