Jag har tidigare i denna bloggen nämnt att det är ytterst få dokusåpor jag står ut med och endast ett fåtal jag verkligen gillar, men när jag läste om serien Siberia första gången blev jag försiktigt hoppfull. Nu är ju detta inte en dokusåpa i ordets rätta bemärkelse utan en thrillerserie som utger sig vara en dokusåpa, ungefär som The Office eller Parks And Recreation utger sig för att vara dokumentärer. De brukar benämnas “mockumentaries” så man skulle kunna kalla detta en “mockusåpa”. Om jag skulle ge mig på en liknelse skulle jag beskriva serien som en blandning mellan filmen The Blair Witch Project och serien Lost.
I korthet handlar historien alltså om en grupp på 16 deltagare i en dokusåpa som heter Siberia. Denna utspelar sig, som namnet antyder, mitt i djupaste Sibirien i närheten av området där Tunguska-kometen slog ner. Dock är det mitt i sommaren så miljön är kanske inte vad man direkt föreställer sig när man hör “Sibirien”. De dumpas alltså mitt ute i en skog, utan några direkta förnödenheter, och tävlingen är enkel: Den som stannar längst utan att begära hemresa vinner. Allt eftersom avsnitten utspelas händer dock fler och fler konstiga saker, och allt fler “olyckor” börjar inträffa. Om du inte har hört talas om Tunguska förut så kan jag rekommendera lite läsning om det. Jag har en känsla av att det har ett starkt samband med handlingen.
Jag kan inte avslöja för mycket, dels för att jag inte vill spoila vad som händer och dels för att serien har flera avsnitt kvar och jag har själv ingen aning om vad som kommer hända. Det jag kan säga är dock att serien blir bättre och bättre ju färre deltagare som är kvar, precis som en riktig dokusåpa.
Det jag var lite rädd för innan jag sett serien var nämligen att det är mycket svårt en skådespelare att efterlikna ett naturligt beteende i ett sammanhang som detta och det visade sig mycket riktigt att en del insatser i början är lite tvivelaktiga. Men ju längre vi kommer i handlingen desto mer tror jag att skådespelarna lever sig in i sina karaktärer och börjar uppträda på ett mer naturligt sätt. Det kan också vara så att de bästa skådespelarna fått rollerna som är kvar längst.
Ett annat potentiellt problem är att kameramännen (som lägligt nog knappt pratar någon engelska) är en del av handlingen. Att de skulle fortsätta att filma som om ingenting hänt när saker och ting går snett kanske inte alltid känns så trovärdigt men jag är villig att ha överseende med det i detta fallet. Vem vet, det kanske visar sig att de vet mer än man tror i slutändan vilket skulle förklara deras beteende. Det ska sägas att karaktärerna tar upp denna frågan i serien också men väljer att inte gå in särskilt djupt på det.
Om du gillar spännande serier och inte har några problem med de saker jag tagit upp så ta en titt på denna serien. Om de lyckas knyta ihop säcken på ett bra sätt i slutändan så kommer det att vara en mycket bra serie. Så vitt jag vet har det inte planerats några fler säsonger heller, så passa på nu.