I många år har tv-serier använt teknisk mumbojumbo i samband med datorer och Internet som fått alla som kan någonting om teknik att stöna, rulla med ögonen och/eller fnissa hysteriskt. Nu verkar det dock som att en del serier börjar plocka in folk i produktionen som faktiskt vet lite mer om hur de där magiska lådorna fungerar. Är det en trend eller bara ett tillfälligt uppsving?
Först ut var serien Halt And Catch Fire som startade förra året. Denna går tillbaka till 1983 när persondatorer först började bli populära och följer ett antal personer som utvecklar en dator som konkurrerar med de stora jättarna IBM, Apple och andra. Detta är främst en dramaserie som sätter människorna i första rummet och är mycket välskriven på det området, med mångfacetterade och imperfekta karaktärer. Det ovanliga är att den även porträtterar tekniken mer realistiskt än vi är vana vid och går in ganska djupt på den tekniska sidan av såväl hårdvara som mjukvara. Dessutom ger serien en bra dos nostalgi för oss som växte upp med tekniken utan att på något sätt överdriva eller göra sig löjlig över 80-talets teknik, mode eller liknande som är väldigt vanligt i andra filmer och serier. Andra säsongen pågår för tillfället där datorn Commodore 64 spelar en viktig roll, vilket gör mig alldeles lycklig och varm inombords.
I förra veckan startade serien Mr. Robot. Jag var nära att helt strunta i den på grund av den minst sagt tveksamma titeln, men efter ett par glödande rekommendationer på Twitter och läsning på Wikipedia (lägg märke till betyget 97% på Rotten Tomatoes) så gav jag pilotavsnittet en chans. Jag blev lite smått chockad när det första som händer är en korrekt beskrivning av Tor-nätverket och dess svagheter. Serien följer Elliot Alderson, en asocial och troligtvis schizofren ung man som jobbar på en säkerhetsfirma och är ett hackergeni. Det kanske låter som ett typiskt Hollywood-upplägg men på grund av att serien ger en realistisk bild av hur hacking vanligtvis fungerar i verkligheten, komplett med social manipulation, reser den sig över så gott som allt annat jag sett i genren tidigare. Visst, det finns fortfarande brister, som ogiltiga IP-adresser och liknande, men jag vill gärna tro att författarna lagt in dessa felaktigheter med flit av olika anledningar.
En annan väldigt intressant aspekt med Mr. Robot är att man ser världen ur Elliots perspektiv och eftersom vi fortfarande inte vet om han är schizofren eller inte så kanske vi även får en dos Opålitlig Berättare utan att vi vet det. En detalj som pekar på detta är namnet på företaget som Elliots företag arbetar åt; E Corp. Överallt där namnet på företaget syns i bild ser vi “Evil Corp”, vilket Elliot påpekar tidigt i avsnittet är hans eget lilla smeknamn på företaget. Resten av handlingen vill jag inte gå in närmare på för att minimera risken för spoilers. Vi får även se en skymt av en av mina favoritskådespelerskor från serien Suburgatory, Carly Chaikin, som verkar spela en karaktär med liknande attityd men med cirka 100 fler IQ-poäng.
Det återstår att se om Mr. Robot kommer fortsätta hålla samma höga tekniska standard i kommande avsnitt, eller om den fördummas allteftersom serien blir mer populär. Om det är en trend mot en mer realistisk behandling av datorer i amerikanska medier ska också bli spännande att se. Personligen hoppas jag på det även om det skulle resultera i färre klipp att fnissa åt på YouTube.